Få människor har räddat så många liv som Nils Bohlin - Volvoingenjören som 1959 uppfann trepunktsbältet av V-typ. En lika självklar som smart konstruktion, perfekt anpassad efter kroppen. Fortfarande ger bältet det effektivaste skyddet vid en olycka.
Sedan 1960-talet har Bohlins bälte räddat många hundratusen liv och förhindrat eller reducerat svåra skador för miljontals människor. Det gör trepunktsbältet till den enskilt viktigaste säkerhetslösningen i bilens drygt 120-åriga historia. Och det är inte bara något som Volvo påstår.
Som bevis för sin effektivitet har Bohlins uppfinning bland annat av tyska patentverket utsetts till ett av de åtta patent som varit av störst betydelse för mänskligheten under hundraårsperioden 1885-1985, i sällskap med bland andra Benz, Edison och Diesel.
Från flyget till Volvo
Ingenjör Nils Bohlin föddes 1920 i Härnösand. Han började sin yrkesbana 1942 vid Svenska Aeroplan Aktiebolaget (SAAB) som flygplanskonstruktör. 1955 blev han ansvarig för utvecklingen av katapultstolar och piloternas övriga säkerhetsutrustning. Paradoxalt nog intresserade sig Bohlin också för motsatsen, alltså att hålla kvar kroppen så säkert som möjligt vid extrem retardation.
Snart skulle han få utveckla sina idéer. 1958 rekryterades Nils Bohlin till att bli säkerhetsingenjör på Volvo av företagets dåvarande VD Gunnar Engellau.
Tvåpunktsbältet inte säkert nog
Volvo utvecklade under senare delen av femtiotalet flera relaterade lösningar som alla var avsedda att förhindra islag eller lindra dess konsekvenser vid en krock: delad rattstång, madrasserad instrumentbräda och fästpunkter för tvåpunktsbälte av diagonaltyp i framsätet.
Redan 1957 hade Volvo standardutrustat bilarna med bältesfästen för tvåpunktsbälten fram, men det s.k. diagonalbältet saknade förutsättningar att vara den säkra lösning som Volvo strävade efter. Anledningen var att bälteslåset var placerat i höjd med bröstbenet på den åkande. Den placeringen innebar att bälteslåset snarare skadade kroppens mjukdelar istället för att skydda dem.
Direktör Engellau hade också upplevt hur en av hans släktingar omkommit vid en olycka, bland annat på grund av tvåpunktsbältet brister. Därför gav han Bohlin uppdraget att ta fram ett bättre alternativ.
Bohlins lösning: en världsinnovation
Bohlin insåg snart att både över- och underkroppen måste hållas ordentligt fast, med en rem över bröstet och en annan över höfterna. Hans största utmaning var att skapa en lösning som var både enkel och effektiv att använda eftersom bältet måste gå att ta på med en hand.
1958 resulterade arbetet i en patentsökning av Nils Bohlins trepunktsbälte. Vad Bohlin tagit fasta på i sin konstruktion, och ansåg viktigast för ett bilbälte, var fyra gyllene grundprinciper: Bältet utgjordes av dels ett höftbälte, dels ett diagonalbälte som låg på rätt ställe fysiologiskt sett, dvs. över bäckenet och över bröstkorgen, och förankrade i en låg fästpunkt vid sidan om stolen. Bältesgeometrin formade ett V med spetsen nedåt mot golvet. Dessutom behöll bältet sin position och flyttade sig inte när det belastades.
Detta är den avgörande skillnaden mellan det effektiva V-bältet enligt Bohlins koncept och det andra och tidigare trepunktsbältet av Y-typ (Griswold). Bohlins bälte var snarare en effektiv uppvisning i geometri än absolut nyskapande. Lösningen, och de goda effekterna av trepunktsbältet, spred sig sedermera snabbt över världen eftersom Volvo tidigt gjorde Bohlins patent tillgängligt för alla tillverkare.
Volvo först med trepunktsbältet som standard
1959 introducerades det patenterade trepunktsbältet i Volvo-modellerna Amazon (120) och PV 544 på de nordiska marknaderna. Volvo blev därmed det första bilföretaget i världen som standardutrustade sina bilar med säkerhetsbälten.
På grund av tvåpunktsbältets relativt dåliga skyddsförmåga och att det upplevdes som krångligt, hade även Volvos trepunktsbälte svårigheter att accepteras inledningsvis. Trots att det var lätt att använda och dessutom komfortabelt och effektivt ur skyddssynpunkt, möttes det alltså av en viss skepsis.
Inför lanseringen av trepunktsbältet i Volvo-bilar på alla marknader genomfördes därför en mängd slädförsök och krockprovserier med alla bälteslösningar som förekom på marknaden. Resultatet var entydigt: Volvos trepunktsbälte gav det överlägset bästa skyddet för den åkande. Med dessa resultat i ryggen introducerade Volvo 1963 trepunktsbältet i USA och på övriga marknader där det ännu inte fanns. Därmed var alla Volvo-bilar som lämnade fabriken standardutrustade med trepunktsbälten i framsätet.
Bältet är lika viktigt i baksätet
Insikten om att det är lika viktigt att hålla fast samtliga i bilen fanns tidigt hos Volvo och arbetet med att även förse baksätet med bälten löpte parallellt med övrigt säkerhetsarbete. Redan 1958 försågs Volvo-bilarna med fästpunkter för bälten i baksätet men inte förrän 1967 hade Volvo lyckats övertyga den bilköpande publiken om att även baksätet måste ha bälten.
Tidigare levde man i vanförställningen att det räckte med att just sitta i baksätet för att vara skyddad vid en krock. Det var ju fram faran fanns. Att även människor i baksätet rör sig framåt med krafter på uppåt 3000-5000 kg och därigenom riskerar att allvarligt skada både sig själva och de som sitter framför, förträngdes eller saknades det kunskap om. Idag är det lag på, och en självklarhet i många länder, att också ha på sig bältet i baksätet.
Säkerhetsexpert hela sin livstid
Under sin tid på Volvo kom Bohlin att leda säkerhetsarbetet med att ständigt förbättra åkandeskyddet i Volvos bilar. Tidigt insåg han sidokrocksproblematiken och började därför redan under 1970-talet utarbeta tekniska lösningar och system som resulterade i det numera välbekanta och patenterade sidokrockskyddet SIPS - Side Impact Protection System - som Volvo också var först bland världens bilfabrikanter att införa.
Efter sin pensionering 1985 konsulterades Nils Bohlin ett flertal gånger av Volvo i särskilt komplicerade säkerhetsfrågor. 2002 avled Nils Bohlin 82 år gammal i sviterna av ett slaganfall.
En av bilindustrins viktigaste uppfinnare
Nils Bohlin har hedrats åtskilliga gånger internationellt för sitt målmedvetna arbete och sin vidareutveckling av trepunktsbältet. Många människor tog också personligen kontakt med Nils Bohlin för att tacka honom efter att ha insett hur uppfinningen räddat deras liv. Här följer ett sammandrag av de utmärkelser som trepunktsbältet och Nils Bohlin har tilldelats:
1956 Stipendium för fortsatta studier av flygmedicin i USA, Svenska Industritjänstemannaförbundet
1965 Utmärkelse för bästa försäljningsfrämjande attribut 1964 (Volvo-stolen), Volvohandlarföreningen
1975 Ralph H. Isbrandts utmärkelse/medalj för bästa tekniska rapport, SAE Society of Automotive Engineers
Inc, USA
1977 Diplom för erkännande av Bohlins pionjärinsats inom bilsäkerhetsområdet vid Volvo, International Association of Accident and Traffic Medicine (6th Int. Conference)
1979 Säkerhetsutmärkelse för särskilt bemärkta ingenjörsinsatser, NHTSA, USA (ESV-konf i Paris)
1985 Bohlins bältespatent utses till ett av de åtta patent som varit av största betydelse för mänskligheten under det senaste århundradet (Benz, Edison, Diesel), Tyska patentverket, Västtyskland
1985 Utmärkelse för särskilda insatser, NHTSA, USA, (ESV-konf i Oxford)
1989 Nils Bohlin väljs in som medlem i International Safety and Health Hall of Fame, USA
1992 Säkerhetsutmärkelse, Andra världstrafiksäkerhetskonferensen, New York, USA
1995 Kungl. Svenska Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) guldmedalj
1999 Nils Bohlin väljs in som medlem i Automotive Hall of Fame
2002 Nils Bohlin väljs in som medlem i National Inventors Hall of Fame
Beskrivningar och fakta i detta pressmaterial gäller Volvo Personvagnars internationella modellprogram.
Vissa detaljer kan vara tillval. Bilarnas specifikationer kan variera från land till land och kan ändras utan förvarning.
