Pressmeddelanden

1940

 

 

Folkets val

 

1944 PRESENTERADE VOLVO SIN FÖRSTA SMÅBIL, PV444, SOM I MODIFIERAD FORM TILLVERKADES I ÖVER 20 ÅR.

 

1940
Andra världskriget ledde till att Volvos försäljning sjönk från 7 306 vagnar till 5 900. Orsaken var kriget med bensinransoneringen samt den alltmer till-tagande materialbristen, bl a på bildäck. Assar Gabrielsson skrev själv om tiden för krigsutbrottet:
"Så kom kriget och situationen föränd-rades som genom ett trollslag. Försäljningen upphörde nästan helt, och de som tidigare skrikit högst för att få leveranser, började komma med annulleringar." Försäljningsnedgången kompenserades i viss mån av ett nytt arbetsområde inom totalförsvaret. Volvos konstruktionsavdelning fick fullt upp med att konstruera gengasaggregat och specialfordon för armén. Bl a presenterades en terrängbil.
Det första krigsåret sålde Volvo över 7 000 gengasaggregat, de flesta till försvaret, men även till privatpersoner.
Tillverkningen av PV 53-56 fortsatte dock, även om det var nästan omöjligt att få fram delar från utlandet. En del vagnar utrustades med modifierad motor, ECG, där G stod för Gengas. Effekten var då 50 hk.

 

1941
Efterträdaren till PV53-56-vagnarna skulle bli PV60, en större vagn i amerikansk stil. Leveranserna, som skulle inletts i maj 1940, fick nu skjutas på framtiden. Volvo byggde dock flera prototyper där karossen utvecklades på olika sätt.
Den 6 september levererade Volvo den 50 000:e bilen sedan starten. Med tanke på ofreden i världen var det kanske inte så konstigt att en lastbil blev Volvos jubileumsbil den här gången. Under året övertog Volvo aktiemajori-teten i Svenska Flygmotor AB.

 

1942
Ytterligare fyra prototyper av PV60 byggdes under 1942/43. Vagnarna hade bakdörrarna hängda i bakkant och hade relativt små navkapslar. Volvo satsade på att ha den nya bilen klar efter kriget. Planerna på en annan, mindre bil började också ta allt fastare former. Volvoledningen tillsatte ett arbets-lag på ca 40 personer som skulle skapa den lilla efterkrigsbilen.
Volvo köpte Köpings Mekaniska Verkstad AB, som sedan starten levererat kugghjul och växellådor till Volvo.

 

1943
Planeringen för efterkrigstiden var nu i gång på allvar. Den nya, lilla bilen, som fått namnet PV444, skulle introduceras hösten 1944. Volvo visste redan på detta stadium att bilen skulle bli unik bland världens bilar tack vare kombinationen av amerikanska konstruktionsmetoder och europeisk storlek. Det visade sig senare bli en mycket lyckad blandning. Nu bestämdes även att PV:n skulle få 4-cylindrig motor och bakhjulsdrift.
Ute i Europa rasade kriget vidare och vid sidan av konstruktionsarbetet producerade Volvo alltjämt gengasaggregat och specialfordon för armén.

 

VID SIDAN AV DEN PRODUKTUTVECKLING SOM SYFTAT TILL ATT SÄTTA BILAR I PRODUKTION HAR VOLVO, LIKSOM DE FLESTA BILFABRIKER, UTVECKLAT FLERA EXPERIMENTVAGNAR. I BÖRJAN AV 1940-TALET KONSTRU-ERADES EN HELT NY SVANSMOTOR-DRIVEN PERSONVAGNSPROTOTYP KALLAD PV40. MOTORN SKULLE HA ÅTTA CYLINDRAR I STJÄRNFORM, MONTERADE PARVIS OCH PLACERADE ÖVER BAKAXELN. EFFEKTEN VAR 70 HK. TROTS GODA TESTRESULTAT LADES PROJEKTET NED - BL A ANSÅGS MOTORN FÖR DYR ATT BYGGA. |

 

1944
Under våren färdigställdes flera prototyper av PV444. Karossen var starkt influerad av amerikanska linjer, och den okonventionnella självbärande karossen, som var helt i stål, skulle onekligen bli något nytt för den svenska marknaden.
Motorn, den kortslagiga 4-cylindriga konstruktionen, var mycket bensinsnål och gav 40 hk. Den kallades B4B och var den minsta motor Volvo tillverkat och även Volvos första toppventilmotor. Växellådan var 3-växlad med de två högsta växlarna synkroniserade.
Bilen var också utrustad med en världsnyhet på säkerhetssidan - den laminerade vindrutan.
PV444 premiärvisades på den stora Volvo-utställningen i Stockholm i september, där den drog till sig enormt intresse. Även PV60 visades för de 150 000 besökare som kom till mässan under utställningens tio dagar. Dagen före utställningens öppnande avslöjades priset på PV444 - 4 800 kronor. Ett mycket attraktivt pris - samma som Volvos första bil, ÖV4:an, kostat 17 år tidigare!
Under utställningen och de närmaste dagarna efter tecknades 2 300 kontrakt på bilen. Intresset för PV:n blev så stort att kontrakt med snar leverans betalades till dubbla priset och mer. Men det skulle dröja ända till 1947 innan PV444 började levereras.
Den slutgiltiga versionen av PV60 som presenterades på utställningen var i stort sett en utveckling av förkrigsmodellerna. Bilen ansågs vara bra, om än rätt tråkig, men den sålde över förväntan.
3 000 bilar tillverkades totalt av PV60 samt 500 exemplar av PV61, som var en chassiversion av samma modell.

 

1945
Efter den så lyckosamma introduktionen av PV444 kom ett rejält bakslag för Volvo. I Sverige utbröt en långvarig strejk inom verkstadsindustrin. Volvos planer på en snabb produktion fick skrinläggas.
Två körklara vagnar kunde dock färdig-ställas och tillsammans med den körbara prototypen kunde Volvo börja testa vagn-arna. En av dem kördes flera veckor på dåliga grusvägar - från Skåne i söder till Kiruna i norr. Bensinransonering rådde fortfarande, men Volvo fick speciellt tillstånd att köpa bensin som fördelades på depåer utefter provsträckorna.
Sammanlagt kördes 30 000 km och folk gick man ur huse för att se "När skönheten kom till byn" som det stod i återförsäljarannonserna runt om i landet.

 

1946
Återverkningarna efter strejken inom verkstadsindustrin sinkade fortfarande Volvos planer på full produktion.
PV60 sattes i blygsam tillverkning, men de största krafterna lades på att få igång PV444.
Det gällde att få tag på stål till karosserna, och kontakter knöts med USA, men utan framgång. Det var först sedan Volvos chefs-ingenjör Karl Lindblom resolut tog med en visningsbil över till USA som plåtleveran-törerna mjuknade. Produktionsstarten riktades nu in mot 1947 - nästan tre år efter det att kontrakten tecknats på Stockholms-utställningen.

 

1947
I början av året byggdes en provserie på tio PV444 för att kontrollera att tillverkningen fungerade. Vissa förändringar gjordes jämfört med prototyperna. Baklyktorna ändrades från att ha varit runda till att gå runt hörnen på stänkskärmarna. Körriktningsvisarna byggdes in i mittstolp-arna, och de små 444-emblemen monterades på motorhuvens sidor.
I februari startade serietillverkningen. Då hade Volvo redan sålt 10 181 vagnar av 12 000 planerade. Produktionstakten var låg till en början, och det skulle dröja innan PV:n blev en vanlig syn i trafiken. De första 2 300 kontrakterade bilarna såldes med förlust. Priset 4 800 kronor från Stockholms-utställningen fick fortfarande gälla trots att priset nu stigit till 8 000 kronor.
20 år efter starten var Volvo en storkoncern med en omsättning på 112 miljoner kronor och med nära 3 000 anställda. Med freden följde ett stort behov av fordon och Volvos lastbilsförsäljning fördubblades och bussförsäljningen sexfaldigades på några år.

 

1948
Volvos totala personbilsproduktion blev under detta år den största i företagets historia. Av nästan 3 000 vagnar var alla utom några hundra PV444. Tillverkningen av PV60 ökades successivt, och taxi- vagnar ur 800-serien fanns fortfarande i produktion.
Försäljningen av PV444 var nu stoppad för att låta tillverkningen komma i kapp efterfrågan.

 

1949
1949 blev det första år sedan starten 1927 som Volvo tillverkade fler personbilar än lastbilar och bussar. Under 1930-talet hade personbilsförsäljningen fungerat som ett komplement till lastvagnsförsäljningen, men nu var vändpunkten nådd. Man beslöt att tillverka ytterligare 700 stycken PV444 utöver de bestämda 12 000 i en specialversion kallad PV444S.
Färgen blev duvgrå istället för den obligatoriska svarta, och inredningen gick i grått och rött. Exteriört gjordes vissa justeringar, men mekaniskt fanns inga skillnader. Bilen erbjöds exklusivt till kontraktsinnehavare som mot pristillägg kunde köpa specialmodellen. Volvo hade nu tillverkat sammanlagt över 100 000 fordon, varav 20 000 för export. Inom Volvokoncernen arbetade ca 6 000 personer. Vid personvagns-fabriken i Göteborg var 900 arbetare och 500 tjänstemän anställda.

 

HELMER PETTERSON BETYDDE MYCKET FÖR UTVECKLINGEN AV PV444. PETTERSON KONSTRUERADE EGNA GASGENERATORER OCH ANSTÄLLDES AV ASSAR GABRIELSSON. VOLVO HP-1, ETT GENGASAGGREGAT SOM DROGS EFTER BILEN, VAR HANS VERK. PETTERSON HADE MÅNGA IDÉER OM HUR EN LITEN BIL SKULLE BYGGAS. HAN FICK FRIA HÄNDER ATT BÖRJA ARBETA PÅ PV444. |

Sökord:
Historik
Beskrivningar och fakta i detta pressmaterial avser Volvo Car Sverige AB:s nationella modellurval. Den utrustning som anges kan vara extrautrustning. Fordonsspecifikationerna kan skilja sig åt mellan olika länder och kan ändras utan föregående varning.

För information om hur Volvo Cars behandlar dina personuppgifter i relation till Volvo Cars Global Newsroom, KLICKA HÄR.

Volvo Cars Newsroom använder cookies för att kunna optimera olika användares upplevelse av webbplatsen. Ingen personlig information lagras i de cookies webbplatsen använder. Mer information finns i vår Policy för cookies.

Acceptera