Besättningarna ombord på VO-70 båtarna äter mycket och ofta. Matlagningen pågår i princip hela tiden.
Fast några kulinariska höjder når den inte. All middagsmat är frystorkad.
- Kanske har man ett ögonblick av reflexion när man ser vad som serveras. Sedan äter man allt, säger Gurra Krantz, professionell seglare med fyra Volvo Ocean Race och Whitbread Round the World Race bakom sig.
Båtarna har gasolkök med två plattor. Där tillreds måltiden av den i vaktlaget som är stand-by, det vill säga varken vilar eller arbetar på däck.
Maten är förpackad i stora påsar, anpassade för att räcka till hela besättningen. Tricket är att låta det frystorkade ligga i blöt tillräckligt länge. Slarvar man med det suger maten upp vätska från kroppen istället, med uttorkning och magkramper som följd.
Alltså lägger den som är stand-by i ett vaktlag maten i blöt. Nästa stand-by värmer vattnet, rör om och portionerar ut resultatet till alla som har tid att äta. Resten får äta när de hinner, och hoppas på att födan fortfarande är varm. Därefter tar nästa stand-by hand om disken.
Samma maträtt återkommer på menyn efter en vecka, tio dagar. Vissa rätter är populärare än andra.
- Dillkött tröttnar man rätt fort på, konstaterar Gurra Krantz. Och frystorkad chili con carne smakar aska. Den väljer man gärna bort om det går.
Till frukost finns flingor eller gröt med pulvermjölk. Mellan målen äter man choklad och ”energikakor” (power bars). Plus vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Det finns också pulverkaffe, pulverchoklad och påste ombord. Samt energipulver som blandas med kallt vatten till saft eller yoghurt.
Kosten varierar mellan båtarna. Rutinen är att man sätter ihop en meny tillsammans med en dietist. Sedan proväter besättningen innan den spikas.
- Men alla gör inte så, förklarar Gurra Krantz. 1989/90 hade Charles Jourdan bara pasta och olja ombord. Det kanske blev lite ensidigt.
- I år har Pirates of Caribbean med sig parmesanost. Fast som extra, utöver det frystorkade.
Färskvatten får man från en avsaltningsmaskin. Dessutom finns 50 liter extra för nödlägen. Nödproviant finns i livbåtarna. Men det är nödproviant i ordets bokstavliga bemärkelse, inget man äter sig mätt på. Drar seglingen ut på tiden gäller det att ransonera, särskilt på etapper med lättvindssegling.
- Då prioriteras ju låg vikt. Samtidigt tar sådana etapper lång tid.
- Vid etapper med hård vind är det tvärtom. Det går snabbt och det är bra att ha mycket mat som barlast.
Att segla Volvo Ocean Race är krävande, minst sagt. I genomsnitt behöver en besättningsman 5.500 kilokalorier per dygn, men under de tuffaste passagerna kan han eller hon förbruka upp till 8.000 kilokalorier.
Den mediokra mathållningen i kombination med stress gör att kroppen omvandlar muskler till fett.
- Man förlorar en hel del vikt. 1997 gick jag ner elva kg under en delsträcka, berättar Gurra Krantz.
- Kroppen bryts ner. Man reser iväg som en gladiator och kommer hem som soffpotatis.
50245/IJ/TBT
