Pressmeddelanden

WHIPS vänder nackskadeforskningen framåt

 

 

Säkerhetsforskningen inom Volvo Personvagnar tar aldrig paus. Nyblivna doktorn i Teknisk trafiksäkerhet, Lotta Jakobsson, har med sin drygt tioåriga forskning bidragit till WHIPS-stolen. Nu vet hon mer om vilka faktorer, som orsakar nackskador vid påkörning bakifrån och har även utvecklat en metod för att skapa bättre skydd mot nackskador också vid frontal- och sidokrockar.

 

Att ökad kunskap ofta leder till idel nya frågor, är väl känt. Att det också leder till en större ödmjukhet, är också vanligt. Lotta Jakobsson är exempel på det. Hon är civilingenjör i Maskinteknik, biomekaniker till yrket och har arbetat på Volvo Personvagnar sedan 1989. Dessutom har hon forskat i teknisk trafiksäkerhet på Chalmers Tekniska Högskola (CTH) sedan 1999. Nu är hon doktor i ämnet och därmed en av de personer i Sverige som har störst kunskap inom detta område.

 

Ändå säger hon nackskadeområdet är otroligt komplicerat, att man vet ytterst litet om vad som sker i nacken under ett olycksförlopp och vad som verkligen orsakar skadorna. I sitt mångåriga samarbete med nackskadegruppen inom Trafikskaderegistret på Östra Sjukhuset i Göteborg, har hon fått ännu mer kunskap – och fler frågetecken.

 

Många  drabbas

 

- Nackskador är svåra för att man inte vet hur de uppstår eller vad de består av, säger Lotta Jakobsson. Därtill kan smärtan sprida sig genom att man kanske använder andra muskler på fel sätt och plötsligt kan man få ont i andra muskelgrupper istället.

 

Hon påpekar att hon är ingenjör och att det är läkarna som försöker förklara vad som skadas och orsakar smärtor i nacken.

 

- Jag måste förstå så mycket som möjligt om hur vi fungerar, säger hon. Dessutom används resultat från verkliga olyckor med simuleringar i datorer och egna krockprov i vårt säkerhetscentrum.

 

Nackskador är den vanligaste typen av trafikskada och uppskattningsvis drabbas 25 000 personer per år, bara i Sverige. Omkring 1500 av dem får bestående men.

 

Inom EU torde antalet drabbade räknas i nästan en miljon människor, med över 50 000 långvarigt skadade. Varje år!

 

Det amerikanska trafiksäkerhetsverket, NHTSA, beräknar att över 270 000 människor i USA får whiplashskador varje år och att de sociala kostnaderna uppgår till cirka 1,75 miljarder dollar – trots att skadorna betraktas som ganska lindriga.

 

Psykosocial styrka viktig för läkning

 

Psykosociala faktorer har visat sig spela en mycket stor roll för om en skadad person ska bli frisk eller hamna i långvariga problem. På detta område finns fortfarande mycket forskning att utföra. Det handlar inte minst om att lidande människor kan få bra rehabilitering och därigenom en positiv livssyn.
Hon rekommenderar alla som drabbats av en trafikolycka att ringa 020-numret till Trafikskadestöd på Östra Sjukhuset i Göteborg. Där svarar en sjuksköterska på frågor.

 

Lotta Jakobssons forskning under 90-talets första hälft bidrog till utvecklingen av den så kallade WHIPS-stolen, som först kom i Volvo S80 1998. Sedan år 2000 är samtliga Volvomodeller utrustade med denna stol.

 

- För påkörning bakifrån har vi nu så bra statistik, att vi vet skyddseffekten, säger Lotta. Med WHIPS minskar risken att skadas direkt med 33 procent och risken för långtidseffekt med 53 procent, jämfört med våra tidigare stolar (som redan de var bland de bästa).

 

Långa kvinnor största riskgruppen

 

I sin forskning har hon upptäckt att kvinnor löper större risk än män att få nackskador vid påkörning bakifrån. Långa personer löper större risk än korta, också med större skillnad för kvinnor än män. Vid frontalkrockar löper lättare människor större risk än tyngre.

 

- Vid påkörning bakifrån har det stor betydelse hur man sitter i krockögonblicket. Om man har huvudet rakt, ser framåt och lutar sig mot nackskyddet, så spelar krockvåldet mindre roll – skaderisken är då liten, säger Lotta. Om man däremot just lutar sig framåt, eller har huvudet vridet i sidled, är risken att skadas mycket större. ”Panikspänning” av musklerna kan också förvärra risken. Rallyförare borde drabbas av nackskador, kan man tycka, men de lär sig nog att spänna sina nackmuskler på ett bra sätt.

 

Hon har alltid ett skelett, eller åtminstone en ryggrad, i närheten. Inte i någon garderob, utan helst i sina händer när hon förklarar sitt svåra ämne. Människans huvud är ganska tungt – drygt 4 kg – och kan därmed utsätta nacken för stora påfrestningar vid en olycka. Huvudet kastas fram och tillbaka under olycksförloppet och tänjer ut senor, muskler och ligament mellan kotorna.

 

- Vi vet faktiskt inte i vilket läge skadorna orsakas, men det troliga är att det kan ske i flera olika lägen, säger Lotta Jakobsson. Det gör vårt arbete svårare, men vi har alltid strävan att minska ytterligheterna i rörelsemönstret.

 

Stolen ska ”äta” energi

 

Hon jämför framstolarna med baksätet i en bil. Det har nämligen visat sig att baksätesåkande inte lika lätt skadas som åkande i framstolarna vid påkörning bakifrån. Där bak är strukturen stummare och återfjädringen blir mindre. I framstolen är själva ramen i ryggen mer fjädrande och ger ett återkast. Stolen ”äter” energi, men den orkar inte alltihop. Stolens stoppning har mer betydelse för vilket stöd kroppen får – jämnt stöd är bra.

 

WHIPS fungerar så, att ryggstöden först ”skjuvs” rakt bakåt relativt sittdynan en bit och därefter viks ryggstödet litet bakåt på ett kontrollerat sätt, beroende på personens vikt och krockvåldet,  för att ge en följsam rörelse för den åkande i stolen.

 

- När vi utvecklade WHIPS hade vi genom intervjuer med skadade, undersökningar av krockade bilar, våra egna krockprov och simuleringar, räknat ut hur stolen borde konstrueras, säger Lotta Jakobsson. På den tiden fanns inga krockdockor med ryggrad och vi hade insett att det var nödvändigt.

 

Också en docka behöver ha ryggrad

 

Hon säger att Volvokollegan Clas Jernström utvecklade en matematisk docka med ryggrad. Denna kunde verifiera många lösningar och bidrog till att WHIPS redan från start var ett så effektivt system.

 

Något år senare hade den så kallade BioRID-dockan utvecklats i ett samarbete mellan Volvo, Saab, Autoliv och Chalmers. BioRID används idag av många biltillverkare och olika institut och blir sannolikt ”ratingdocka” för framtida prov inom bland annat EuroNCAP.

 

Lottas, och kollegernas, forskning har alltså gått vidare med allt fler exempel i materialet. WHIPS är väl utvärderat, men systemet förfinas naturligtvis vidare.

 

Nu har Lotta siktet inställt mot att finna skydd mot nackskador också vid frontal- och sidokrockar.

 

- De flesta nackskador uppstår faktiskt vid sådana olyckor, betonar hon. I min avhandling har jag utvecklat en metod för skyddssystemutveckling för sådana situationer där skademekanismen inte är känd.

 

Går vidare – framåt och åt sidan

 

- Min avhandling visar att den metod vi använt verkligen fungerar. Vår forskning kan aldrig bli exakt, utan är mer ”ingenjörsmässig”, säger Lotta Jakobsson. Vi har lagt pussel – lagt det på rätt sätt – och haft rätt inställning. Huvudet har varit med hela tiden.
- En cirkel är sluten, säger hon med viss stolthet.

 

Med hjälp av samma tre riktlinjer, som låg till grund för utvecklingen av WHIPS, går doktor Jakobsson nu vidare med siktet på skydd mot frontal- och sidokrockar.

  • Minskad accelerationspåkänning
  • Minimera den relativa rörelsen i ryggraden
  • Minska återkastet

 

- Vi har hittat problemområden och vi har mycket information att hämta ur vår databas på Volvo. Arbetet hittills har gett förutsättningarna. Stolen för bakkrock, samt metoden, är utvecklad. Vi behöver nu förstå vad vi vill, säger Lotta Jakobsson. Vi vet vart vi ska – men hur?

 

Bildtexter:

 

Lotta Jakobsson är doktor i Teknisk trafiksäkerhet.

 

WHIPS har utvecklats bland annat utifrån Lotta Jakobssons forskning. Det skyddar 33 procent från att skadas direkt och 53 procent från långvariga nackskador vid påkörning bakifrån.

 

Exempel på rörelsemönster vid en frontalkrock.

 

Illustration: Kurvorna visar tydligt samband mellan längd och risk för nackskador. Långa kvinnor löper störst risk, medan männens risk inte ökar lika påtagligt med ökad längd.

Sökord:
Säkerhet VPS
Beskrivningar och fakta i detta pressmaterial avser Volvo Car Sverige AB:s nationella modellurval. Den utrustning som anges kan vara extrautrustning. Fordonsspecifikationerna kan skilja sig åt mellan olika länder och kan ändras utan föregående varning.

För information om hur Volvo Cars behandlar dina personuppgifter i relation till Volvo Cars Global Newsroom, KLICKA HÄR.

Volvo Cars Newsroom använder cookies för att kunna optimera olika användares upplevelse av webbplatsen. Ingen personlig information lagras i de cookies webbplatsen använder. Mer information finns i vår Policy för cookies.

Acceptera