Pressmeddelanden

Volvo belönar idéer som gör städerna till människovänligare miljöer

 

 

År 2004 kommer för första gången i världshistorien de 3,2 miljarder människor som lever i städer världen runt att vara fler än de som lever på landsbygden. Men de växande problemen i samband med överbefolkningen, med allt från luftföroreningar till transportproblem, går att lösa. Det säger fyra av världens främsta experter på urbanisering, som får dela på Volvos Miljöpris för 2004.

Man behöver inte vara en Einstein för att inse behovet av att snabbt ta itu med samhällets allt tydligare urbana ”ekologiska fotspår” i form av avfall, föroreningar och trängsel. Jordens befolkning har visserligen fyrdubblats sedan 1900, men befolkningen som bor i städerna har ökat hela 14 gånger – från 225 miljoner till 3,2 miljarder! År 1950 fanns det endast åtta städer med en befolkning på över fem miljoner. I dag har antalet sådana städer stigit till över 41 och det beräknas kunna uppgå till 59 år 2015. De flesta av dessa kommer att finnas i utvecklingsländerna.

De flesta av jordens städer är långt ifrån några bekväma, människovänliga miljöer. I stället präglas dessa nedslitna tätorter av otillräckliga transportsystem, dålig vattenförsörjning och sanitära brister. De fungerar dessutom som kraftfulla katalysatorer för sociala, ekonomiska och ekologiska problem. Av stadsborna lever enligt FN en miljard i slumkvarter – en siffra som kan komma att omfatta var tredje människa på jorden inom 30 år, om inget görs.

Lösbara problem
Vinnarna av Volvos Miljöpris 2004 är överens om att många av de problem som orsakas av massurbaniseringen kan lösas – även om det inte finns några demokratiska sätt att stoppa eller bromsa det obevekliga tillflödet av människor mot städerna.

Prisvinnarna har genom sina banbrytande forskningsresultat och idéer lyckats visa det absoluta behovet av ett nära samarbete och partnerskap mellan myndigheter, regeringar och industri, om man skall kunna klara de till synes olösliga problemen och lägga om kursen mot en hållbar framtid i städerna. De konkreta lösningarna omfattar en god stadsplanering som bygger på en helhetssyn och som omfattar vetenskapliga, tekniska, infrastrukturella, ekonomiska, sociala och politiska faktorer, förutom lokala myndigheter med tydligare ansvar, mer behörighet och som dessutom är mer demokratiska.

Transportindustrin spelar en ledande roll
Utan att bortse från miljöproblemen betraktar vinnarna av Volvos Miljöpris väg-, järnvägs- och lufttransporter som viktiga tillgångar när det gäller ekonomisk verksamhet, förutom att de främjar social samvaro.

"Transportindustrin bidrar visserligen till de globala miljöproblemen, men erbjuder också några av lösningarna: såväl globaliseringen som urbaniseringen medför ett behov av ökade transporter. Vår utmaning är att utveckla lösningar som uppfyller morgondagens behov med minsta möjliga påverkan på miljön”, säger Leif Johansson, vd för AB Volvo och Volvokoncernen.

Volvo Personvagnars vd Hans-Olov Olsson, ger ett praktiskt svar på frågorna om biltillverkarnas avgörande betydelse när det gäller att förena en obegränsad rörlighet med en begränsad tillgång på energiråvara, frisk luft och framkomlighet. ”Vårt jobb i branschen som helhet och som enskilda biltillverkare är att leverera en integrerad vägkarta inför framtiden, en vägkarta som omfattar renare bränslen, avancerad fordonsteknik och avancerade konstruktionslösningar, samt stöd till infrastruktursatsningar och institutionella förändringar”, framhöll han.

Vinnarna av Volvos Miljöpris 2004 är de framstående urbaniseringsexperterna dr. David Satterthwaite från Storbritannien, Jaime Lerner från Brasilien och äkta makarna dr. Mario och dr. Luisa Molina från USA. Priset på 1,5 miljoner kronor instiftades 1989 för att understryka Volvos engagemang när det gäller miljöfrågor och hållbar utveckling.

 

50230/DN

Sökord:
Företagsnyheter, Produktnyheter
Beskrivningar och fakta i detta pressmaterial avser Volvo Car Sverige AB:s nationella modellurval. Den utrustning som anges kan vara extrautrustning. Fordonsspecifikationerna kan skilja sig åt mellan olika länder och kan ändras utan föregående varning.