Kunskap räddar liv.
I över 30 år har Volvo Personvagnars haverikommission därför undersökt mer än 30 000 olyckor.
I en av dessa tusentals bilar satt Samir Ladraa.
Samir Ladraa och hans vän var på väg norrut, från Sveriges huvudstad Stockholm till Umeå en kall och hal vinternatt i mars 2003.
I det bleka gryningsljuset förlorade föraren kontrollen över sin Volvo S60, som sladdade över på den mötande körbanan.
Den mötande bilen träffade Volvons högra sida, bara några decimeter från Samir, som var passagerare i framsätet.
– Det blev svart och tyst. Jag vaknade tjugo minuter senare. Jag var förvånad över att jag fortfarande levde, minns Samir.
Trots att sidokrocken skedde i hög hastighet, klarade sig Samir med lindriga skador; en hjärnskakning, blåmärken, skrubbsår.
Några månader senare har han den unika möjligheten att se olyckan igen när den återskapas i Volvo Personvagnars Säkerhetscentrum.
Experterna på Volvo valde nämligen att göra en djupstudie av krocken.
– Sidokrocken skedde i hög hastighet. Detta gav oss en möjlighet att se hur väl våra skyddssystem fungerat, förklarar Thomas Broberg, biträdande chef vid Volvo Personvagnars Säkerhetscentrum.
I studien ingick både en noggrann studie av den verkliga olyckan – och en rekonstruktion i krocklaboratoriet.
– Genom att återskapa krocken i laboratoriet kan vi jämföra deformation och mätvärden med vad som hände med bilen och människorna i den verkliga krocken. Den kunskapen är en viktig länk i jakten på att utveckla allt säkrare bilar, säger Thomas Broberg.
Startade på 60-talet
Historien om Volvos Personvagnars haverikommission börjar på 1960-talet.
Några år efter det att Volvoingenjören Nils Bohlin uppfunnit trepunktsbältet och Volvo Personvagnar infört det som standard i framsätena, genomfördes en omfattande undersökning av bilbältets skadereducerande effekt.
Undersökningen, som genomfördes 1966, omfattade alla skadefall i Sverige med en Volvo inblandad under en ettårsperiod.
Resultatet pekade på att bältet hade en skadereducerande effekt på 50 procent.
Volvo insåg då att kunskapen om vad som verkligen händer med fordonet och passagerarna vid en krock är värdefull i produktutvecklingen. Därför beslöt man 1970 att etablera en egen haverikommission – som har arbetat kontinuerligt sedan dess.
– Behovet av verklig kunskap har inte minskat med åren, även om vi har förfinat vårt sätt att arbeta, säger Thomas Broberg.
Djup och bredd
Volvo Personvagnars trafikolycksforskare arbetar både på djupet och bredden.
Djupstudier av enskilda olyckor ger en mångfacetterad kunskap: om de komplicerande mekanismerna i olika typer av olyckor, om hur bilarnas skyddssystem fungerar och om hur de människor som sitter i bilarna skadas.
Parallellt ger insamlingen av bred statistik den kunskap som behövs för att kartlägga sannolikheten för att en viss olyckstyp ska inträffa. På så sätt kan Volvo Personvagnar göra värdefulla prioriteringar i utvecklingen av nya bilar.
För att få korrekt kunskap om vad som hänt i en olycka krävs en noggrann utredning redan på olycksplatsen.
Varje gång en allvarlig olycka med en Volvo inblandad inträffar inom tio mils radie från Göteborg larmas haverikommissionen av SOS Alarmering – oavsett tid på dygnet.
Minst en person från Volvo åker ut till olycksplatsen. Om det är möjligt väntar polisen med att flytta de inblandade fordonen tills Volvos tekniker är på plats.
Teknikerna gör en övergripande undersökning som dokumenteras med mätningar och fotografier. Polis, vittnen och om möjligt även de inblandade, intervjuas.
Efter undersökningen transporteras bilen till en verkstad eller till Volvos bilsäkerhetscentrum för en fortsatt grundlig undersökning.
Parallellt med detta samlar man in annan värdefull information, till exempel om passagerarna och deras skador.
När all information finns tillgänglig analyseras materialet av personal från bilsäkerhetscentrum, konstruktionsavdelningar och medicinsk expertis.
Statistik analyseras
Insamlandet av statistik följer ett annat mönster. Här är avsikten att bygga upp ett statistiskt olycksmaterial som efter analys kan ge en bild av t ex vilka personskador som uppstår vid olika typer av olyckor.
Detta sker både genom uppföljning av internationell statistik och genom en totalundersökning av de svåraste olyckorna i Sverige med en Volvo inblandad.
Varje år rapporteras cirka 50 000 skadefall till Volvos svenska försäkringsbolag Volvia. Ett 15-tal skadeinspektörer undersöker de svåraste fallen för företagets räkning.
Alla fall där reparationskostnaden överstiger en viss nivå (idag 35 000 kronor) undersöks speciellt för haverikommissionens räkning.
Dokumentationen, som inkluderar fotografier av bilens exteriör och interiör, skickas kontinuerligt till haverikommissionen. Sammanlagt för det sig om mellan 1500 och 2000 olyckor per år.
Den här informationen är startskottet till en omfattande uppföljning av olyckan. Volvos medarbetare samlar nu in bakgrundsinformation från olycksplatsen,
olycksförlopp och personskador.
Varje olycka följs också upp med dokumentation av fordonen och intervjuer med de åkande.
Kunskapen utgör grunden
Haverikommissionens grundregel är: ju mer information man kan få fram, desto bättre. Syftet med arbetet är att öka kunskapen om olyckor och deras konsekvenser, kunskap som sedan kan användas i produktutvecklingen.
– Vi har under alla dessa år av säkerhetsarbete blivit bra på att förmedla – och få gehör för – den kunskap som haverikommissionens arbete genererar, säger Thomas Broberg.
– För utan den skulle vi aldrig lyckas att göra framtidens bilar ännu säkrare.
Många av de säkerhetssystem som införts i Volvobilar har utvecklats utifrån den kunskap som Volvo Personvagnars haverikommission samlat in från verkliga trafikolyckor.
Exempel är sidokrockskyddet SIPS, förbättrade offsetegenskaper och barnsäkerhetsutrustning.
50240
