Genom utveckling av flera nya högteknologiska säkerhetslösningar tar Volvo Personvagnar rejäla kliv framåt för att nå målet att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i en ny Volvobil år 2020.
Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete bland Volvo Personvagnars säkerhetsexperter för att nå visionen om att inga Volvobilar ska krocka i framtiden. Ett steg på vägen är 2020-målet att ingen som färdas i en ny Volvo ska dö eller skadas.
- Vi tar tydliga steg i rätt riktning. Vi driver en mängd nya forskningsprojekt med sikte på att ta fram tekniker för framtidens Volvobilar, säger Jan Ivarsson, chef för Säkerhetsstrategi och Kravsättning på Volvo Personvagnar.
Många av de nya teknikerna är anpassade till hur förare agerar i den moderna trafiken. Dagens förare skiljer sig från gårdagens. Till exempel visar undersökningar från tre separata forskningsinstitut i USA att dagens förare håller på med andra saker, till exempel mobil kommunikation, under 25-30 procent av tiden bakom ratten.
Förare som ringer, kollar mejl och sms:ar är allt vanligare inslag - och eftersom dessa situationer påverkar förarens uppmärksamhet på körningen måste de vägas in vid framtagningen av ny teknik.
- I det mobila samhället har vi med oss vårt sociala liv överallt. Bilen är inget undantag. För oss handlar det helt enkelt om att ta fram teknik som ger föraren rätt stöd i alla lägen, säger Jan Ivarsson.
Volvo Personvagnars forskning är koncentrerad till tre områden: säker filkörning, undvikande av korsningsolyckor och undvikande av viltolyckor. Följande forskningsprojekt är aktuella:
Autonom körning i köer
Autonomous Driving Support hjälper föraren att hålla sig i sin fil och följa trafikrytmen vid köer.
- Körning i långsamma köer är en monoton och tråkig del av körningen i många bilförares vardag. Tack vare teknik för autonom körning kan bilen hjälpa föraren att bekvämt följa framförvarande bil, förklarar Fredrik Lundholm, funktionsutvecklare på avdelningen Safety Functions.
Med hjälp av information från kamera och radarsensorer kan bilen följa efter fordonet framför (se grafik och video). Motor, bromsar och styrning regleras automatiskt. Om framförvarande fordon tvingas väja för ett hinder på vägen får föraren hjälp med styrningen så att bilen girar på samma sätt.
- Den här funktionen har stora möjligheter att underlätta för föraren. Vår första teknikgeneration har fokus på kökörning i lägre hastigheter. Bilen följer fordonet framför i den egna filen. Det är dock alltid föraren som bestämmer. Man kan ta över kontrollen när som helst, säger Fredrik Lundholm.
Automatisk bromsning i korsningar
Korsningar är en av trafikmiljöns mest komplicerade inslag. När många trafikanter samtidigt korsar varandras körbanor från olika håll räcker det med ett litet misstag för att orsaka en allvarlig olycka.
I USA inträffade 21,5 procent av alla dödsolyckor 2007 i korsningar och i 16 EU-länder (Sverige inte inräknat) var motsvarande siffra 20,6 procent 2006.
Mattias Brännström, som doktorerat i trafiksäkerhet på Signaler & System vid Chalmers Tekniska Högskola, är ansvarig för Intersection Support, ett forskningsprojekt för Volvos bilar. Systemet varnar och bromsar automatiskt för korsande trafik vid behov (se grafik och video).
- Intersection Support använder sensorer för att bedöma hela trafiksituationen. Om en kritisk situation registreras fattas blixtsnabbt ett beslut om åtgärd, förklarar Mattias Brännström.
Han exemplifierar genom att rita upp en kö av bilar som ska svänga vänster i en korsning. När det blir grönt ljus svänger bil efter bil. Plötsligt kör en mötande bil mot rött ljus - och skapar en akut krocksituation.
- I det läget bromsar det svängande fordonet automatiskt för att undvika en kollision. Intersection Support blir på så sätt ett system som inte bara hjälper till att hantera förarens egna misstag, utan även medtrafikanternas, säger Mattias Brännström.
Han liknar Volvo Personvagnars säkerhetsarbete med att få bilarna att agera som människor. Sensorerna är ögonen, datorerna är hjärnan och bromsarna är musklerna.
- Med vår utrustning försöker vi göra samma sak som människor gör i samma situation om de hunnit reagera. Vi vill hjälpa till i så många situationer som möjligt, säger Mattias Brännström.
För att få in det nödvändiga dataunderlaget för att utveckla dessa system körs tusentals mil i olika trafikmiljöer över hela världen. Systemet måste kunna hjälpa förare i såväl Bangkok som Vancouver, på ett sätt som är anpassat till lokala variationer i körsätt och trafikintensitet.
Animal Detection fokuserar på viltolyckor
Självklart handlar inte insamlandet av data enbart om stadsmiljöer. I landsbygd och ödemarker inträffar många allvarliga kollisioner med vilda djur.
Viltolyckor ett stort internationellt trafikproblem. I Kanada rapporteras varje år cirka 40 000 viltolyckor som innebär skada på bilen. Sverige hade 47 000 viltolyckor 2010. 7 000 av dem var älgolyckor. Förhållandena i Kanada och Sverige är likartade även i Norge, Finland och Ryssland. I USA omkommer cirka 200 personer per år i viltolyckor - där dominerar olyckor med hjort.
Men den officiella olycksstatistiken innehåller mörkertal. Den täcker inte in olyckor där föraren väjt för viltet och i stället kolliderat med annat fordon eller kört av vägen. Enligt en studie av vid Umeå universitet av olyckor mellan 2003 och 2010 var mörkertalet där förare omkommit efter att ha väjt för älg hela 23 procent.
Volvo Personvagnar arbetar nu med Animal Detection, ett system som upptäcker och bromsar automatiskt för djur i såväl dagsljus som mörker (se grafik och video).
- Tekniken är en vidareutveckling av vårt fotgängarskydd. Stort fokus ligger på att utrustningen fungerar i mörker eftersom de flesta viltolyckor inträffar i gryning och skymning, säger Andreas Eidehall, teknisk expert inom aktiv säkerhet.
Viltolyckor sker ofta i landsvägshastigheter. Målet är att sänka kollisionshastigheten, från cirka 100-110 km/h till ner under 80 km/h. Under 80 km/h är bilens skyddssystem effektiva och risken för allvarliga skador är liten. Då krävs det att man kan se djuret på cirka 30 meters avstånd.
En annan viktig aspekt är "reaktionstiden", den tid det tar från att ett föremål blir synligt till dess att systemet griper in.
- Med avancerad teknik kan vi korta reaktionstiden ytterligare för att öka systemets effektivitet, säger Andreas Eidehall.
Systemet tränas att upptäcka djurens form och rörelsemönster genom en stor mängd data. Insamling av bilder på djur i rörelse sker kontinuerligt. Men eftersom vilda djur i många aspekter har utvecklats för att inte synas är detta en komplex process.
- Det är en stor utmaning att samla in data som hjälper oss att förstå hur vi kan upptäcka det naturen gjort sitt bästa för att dölja. Fokus ligger på stora djur som orsakar störst skada. Vi har jobbat med älg och stora hjortar - men nu även med hästar och kor. Ett framtida steg är att även kunna upptäcka mindre djur som till exempel rådjur och vildsvin, säger Anders Eidehall.
Framgång kräver samarbete
Jan Ivarsson säger avslutande:
- Utvecklingen av de här teknikerna går snabbt. Och med ständigt sjunkande priser på sensorer och annan elektronik siktar vi på att dessa avancerade lösningar i framtiden ska vara standard i alla våra bilar. Men ett nära samarbete med myndigheter, försäkringsbolag och andra biltillverkare är också centralt för att nå visionen om en olycksfri trafikmiljö.
