Det kan vara så enkelt att rädda ett liv. Mata ut, sträck, klick! Om man sitter bältad ökar chansen att överleva en krock med 50 procent.[1] Trepunktsbältet är och förblir bilens viktigaste säkerhetsdetalj. Men ännu fler liv kan räddas om användningen ökar.
- Det unika med trepunktsbältet är att det ökar skyddet för alla typer av åkande, vid alla typer av olyckor. I både fram- och baksätet. Man talar ofta om skyddseffekten vid frontala krockar, men bältet motverkar till exempel också att man kastas ur bilen om den slår runt. Säger Hans Nyth, chef för Volvo Personvagnars Säkerhetscentrum
Just bältets egenskap att hålla kvar den åkande i sätet är central. Hela 75 procent av de som slungas ur bilen vid en olycka omkommer.[2] Sammantaget reducerar bältet risken att dödas eller allvarligt skadas vid en kollision med cirka 50 procent.[3]
Effektivaste livräddaren
En exakt siffra på hur många liv trepunktsbältet har räddat sedan sextiotalet är omöjlig att ge; globalt samordnad trafiksäkerhetsstatistik saknas. Men uppskattningsvis handlar det om drygt en miljon liv, och ytterligare många fler människor som bältet skyddat från allvarliga skador.[4]
I Europa beräknas bältet idag reducera antalet dödade i trafiken med 40 procent varje år. Inom EU 2005 överlevde uppskattningsvis 11 700 förare tack vara att de suttit bältade. Siffran för enbart Tyskland var 2 000. Hade dessa förare inte använt bältet, skulle antalet dödade i trafiken i Tyskland det året varit det dubbla.[5]
Motsvarande beräkningar i USA för år 2004 visar att bältesanvändningen räddade15 200 liv och sparade samhället 50 miljarder dollar i kostnader.[6]
Fortfarande stor potential
Bältesanvändningen i världen varierar stort. I vissa fall, som på ön Sakhalin i Ryssland, är bältesanvändningen så låg som 3,8 procent. Den högsta användningen har länder med höga inkomster (till exempel Frankrike, Tyskland, Sverige, Australien och Kanada) där i genomsnitt 90-99 procent av framsätespassagerarna och 80-89 procent av de åkande i baksätet har bältet på sig.[7]
USA har traditionellt haft lägre siffror beroende på eftersläpning i lagstiftningen, men nådde en ny rekordnivå 2008 med i genomsnitt 83 procent bältade framsätespassagerare.[8]
2004 fanns totalt 620 miljoner registrerade bilar i världen, varav omkring 270 miljoner i Europa och runt 202 miljoner i USA[9]. Vid slutet av 2008 väntas siffran närma sig 800 miljoner bilar totalt.[10] Antalet dödade i trafiken globalt under 2008 beräknas till ofattbara 1,2 miljoner människor.[11] En majoritet av de nya bilar och förare som tillkommer finns utanför Europa och USA.
- Det stora problemet i många bilåkande länder är att alltför många fortfarande väljer att inte använda sitt bälte. Där finns absolut den moderna trafikens största livräddningspotential, tillägger Hans Nyth
I USA uppskattas varje procents ökning i bältesanvändning spara 270 liv per år[12]. Studier i Europa visar att ytterligare 7 000 liv skulle kunna räddas om samtliga länder inom EU hade samma höga användningsgrad som de bästa.[13]
Det finns alltså fortfarande en stor outnyttjad livräddarpotential för bältet i de tidigt motoriserade industriländerna. Ännu större är potentialen i delar av Asien, Sydamerika och Afrika, där antalet bilar också ökar snabbt.
Om bältesanvändningen i dessa regioner närmade sig europeiska nivåer skulle sannolikt tiotusentals fler - och därmed långt över hundratusen liv totalt per år i världen - kunna räddas.
Volvo Personvagnar har sedan sextiotalet arbetat för ett ökat användande, bland annat genomförde Nils Bohlin en lång föredragsturné i samband med USA-introduktionen av trepunktsbältets för att övertyga om dess fördelar.
På senare år har Volvo engagerat sig genom kampanjer av typen "Buckle up", samtidigt som företaget kontinuerligt gjort bältet mer effektivt och bekvämt att använda. Men fortfarande krävs ytterligare insatser från både myndigheter och företag för att nå upp till ett högt bältesanvändande i alla delar av världen.
Sätt att öka användningen
Bekvämare bälten och införandet av bältespåminnare har visat sig effektiva. Men lagstiftning, böter, kampanjer och kontroller är de faktorer som främst ökar användningen av bältet. Obligatoriskt bältestvång är troligen den mest framgångsrika åtgärden från myndigheternas sida för att rädda liv i trafiken.
Lagstiftning om att bilar skulle vara utrustade med säkerhetsbälten började införas redan på 1960-talet. Det dröjde dock till 1971 innan den första lagen om bältesanvändning kom till. Det skedde i delstaten Victoria i Australien, och redan under det första året minskade antalet dödsolyckor med 18 procent.
Men trots de goda resultaten tog det ytterligare några år innan flertalet Europeiska länder hade följt efter - USA har gjort det först under senare år. Fortfarande saknas bälteslag för åkande i baksätet på många håll i världen, något som påverkar både användandet och åkandeskyddet på dessa platser negativt.
Det kan gå snabbt för länder med låg bältesanvändning att komma ikapp. Det visar exemplet Costa Rica. 2003-2004 samordnade Costa Rica mycket framgångsrikt lagstiftning, kampanjer och kontroller med förebild från de industrialiserade länderna. Användningen ökade från 24 procent till 82 procent bland förarna under det år som kampanjen pågick.
I en annan del av världen, i Sydkorea, blev effekterna av kampanjer i kombination med en nationell polisinsats och kraftigt höjda böter, att användningen bland förarna ökade dramatiskt - från 23 procent till 98 procent på mindre än ett år.[14]
Myter om bältet lever kvar
Men varför använder inte alla bältet om effekterna är så goda? En anledning är de föreställningar och fördomar om bältet som lever kvar: att det skulle vara farligt att ha på sig om man blir sittande upp och ner i bilen, att det skrynklar kläderna, att det är obekvämt, att ratten eller krockkudden ger tillräckligt skydd och så vidare. Men oavsett invändning är grundregeln att det alltid, för alla och i alla hastigheter är ett bättre alternativ att vara bältad än att inte vara det (trots det där lilla extra vecket som kan bli på skjortan eller blusen).
Inte minst är bältet viktigt vid kollisioner i låga hastigheter i stadstrafik - där de flesta olyckor sker. Krafterna i låg fart är större än man kan tro. Att krocka i 50 kilometer per timma motsvarar ett fall från tredje våningen i ett höghus. En människa som är beredd klarar att hålla emot sig själv i upp till cirka 7 kilometer per timma . Därför skall bältet alltid vara på. Krockkudden är ett utmärkt komplement, men kan aldrig ersätta bältet.[15]
Så här skall bältet sitta
För optimal säkerhet är det viktigt att bältet placeras korrekt. Det diagonala bandet ska sitta över bröstet, så nära halsen som möjligt. Detta säkrar rätt vinkel på bältet så att axel och bröstet blir de delar på kroppen som fångar upp den mesta kraften. Det nedre bandet ska sitta över höftbenet ner mot låren, inte över magen. Bältet ska dras åt när det sitter på plats. Ju närmare kroppen, desto bättre skydd ger bältet. Bältet får inte vara vridet eller skadat
Blivande mammor skall även de använda bilbälte, även i slutet av graviditeten. Bältet ska ligga tätt an mot axeln med den diagonala delen av säkerhetsbältet mellan brösten och på sidan av magen. Höftdelen av bältet ska ligga platt mot sidan av låren och så lågt som möjligt under magen - det får aldrig tillåtas glida upp.
När ett barn sitter fastspänt på kudde eller stol med ett trepunktsbälte, gäller samma bältesgeometri som för en vuxen. Om bältet hamnar på halsen så gör det inget. Helt förkastligt är det att placera bältet under barnets arm. Det innebär stora risker för skador.
[1] European Transport Safety Council (ESTC), "Increasing seat belt use", 2007
[2] http://www.preventioninstitute.org/traffic_seatbelt.html
[3] European Transport Safety Council (ESTC), "Increasing seat belt use", 2007
[4] Uppskattning av Volvo baserad på allmän och egen statistik om olyckor och bältesanvändning
[5] European Transport Safety Council (ESTC), "Increasing seat belt use", 2007
[6] National Center for Statistics and Analysis (NHTSA), Traffic Safety Facts, 2007
[7] Global Road Safety Partnership (GRSP)
[8] National Center for Statistics and Analysis (NHTSA), Traffic Safety Facts, 2007
[9] Society of Motor Manufacturers and Traders, 2004
[10] The World Wildlife Foundation (WWF)
[11] World Health Organisation (WHO)
[12] National Center for Statistics and Analysis (NHTSA), Traffic Safety Facts, 2007
[13] Global Road Safety Partnership (GRSP)
[14] Global Road Safety Partnership (GRSP)
[15] The Swedish National Society for Road Safety (NTF)
Beskrivningar och fakta i detta pressmaterial gäller Volvo Personvagnars internationella modellprogram.
Vissa detaljer kan vara tillval. Bilarnas specifikationer kan variera från land till land och kan ändras utan förvarning.
