Många tror att trepunktsbältet inte har förändrats de senaste femtio åren. De har rätt. Och fel. Bältets genialt enkla grundkonstruktion är densamma. Skillnaden idag är att bältet är en del av ett högteknologiskt säkerhetssystem i ständig utveckling.
Trepunktsbältet har haft en central roll för åkandeskyddet i alla Volvos bilar sedan introduktionen 1959. Bältesrullen, som gjorde bältet bekvämare och mer följsamt, blev standard 1969 och innebar den senaste stora förändringen för ögat.
Men även om det inte syns har arbetet med att utveckla bältet fortsatt på Volvo i takt med den snabba teknikutvecklingen inom säkerhetsområdet i övrigt.
- Bältet är unikt genom att det så effektivt fångar upp och håller fast den åkande i stolen. Andra system kan komplettera och hjälpa bältet att göra sitt jobb ännu bättre. Till exempel genom att ge information om vilka krafter som är i rörelse och genom att samverka med bältet under olycksförloppet för att skapa ett optimalt skydd, säger Lennart Johansson, chef för avdelningen Interiör Säkerhet.
Kontroll på kollision och krafter
Ett exempel är bältesförsträckaren, som på signal från krocksensorn spänner bältet mot kroppen på den åkande om en kollision sker. På så sätt minskas det avstånd som kan finnas mellan bältet och kroppen på grund av ett tjockare klädesplagg, som en dunjacka. Bältesförsträckaren underlättar därmed för bältet att fånga upp kroppen så tidigt som möjligt.
Den åkande har också stor nytta av de så kallade kraftbegränsare som är integrerade i bältena i moderna Volvobilar. Tack vare en sensor som mäter hur snabbt bältet matas ut, kan kraftbegränsarna till exempel känna av den dynamiska massan (kroppens vikt i rörelse) på den som sitter bältad och slungas framåt.
Det innebär i sin tur att man kan anpassa kraftnivån som kroppen fångas upp med och optimera energiupptagningen. Fångas man upp av bältet med för hög kraft (för hög nivå) kan kroppen skadas. Är kraftbegränsningen å andra sidan för låg, färdas kroppen för snabbt mot krockkudden eller instrumentpanelen.
Kraftbegränsning kan utnyttjas på olika sätt beroende på situationen. Till exempel kan kraftnivån i bältet vara högre i början av förloppet, för att sedan växla till lägre nivå då krockkudden tar över en del av energiupptagningen.
Sensorer styr hur systemen samarbetar
Den åkandes storlek och vikt samt typen av olycka är det som i första hand styr när och hur bältesförsträckare, krockkuddar och kraftbegränsare skall aktiveras. Som grund för sitt beslut använder sig datorn i bilen av ett schema grundat på tusentals krockprov och verkliga olyckor som analyserats av Volvo.
Scenarier med alltifrån mycket kraftiga kollisioner rakt framifrån till underkörningsolyckor med lastbilar inblandade och svårtolkade påkörningar från sidan, finns lagrade. Typen av krock styr hur snabbt och vilka nivåer systemen skall aktiveras med.
Informationen kommer från sensorer placerade runt om i bilen. En huvudsensor i bilens mitt samlar ihop datan och tar sedan beslut kring hur systemen, däribland bältet, skall samarbeta.
Lösning anpassad efter den åkande
I de fall bilen har en integrerad barnkudde installerad vid en ytterplats i baksätet, är bältesskyddet anpassat efter det och annorlunda där jämfört med på platserna fram. Anledningen är att bältet där bak skall kunna skydda även en mindre människa med lägre vikt så effektivt som möjligt.
Utvecklingen av bältet: för ökad säkerhet och användning
Dagens säkerhetssystem är optimerade i förhållande till varandra - och bältet har fortfarande en central roll. Men hur ser framtiden ut? Kommer vi fortfarande använda säkerhetsbälten 2020?
- På Volvo är vi övertygade om att bältet kommer att finnas kvar 2020 och långt bortanför det. Bältet kan se annorlunda ut. Det kan ha fyra punkter istället för tre. Det är troligen designat så att det blir ännu lättare att ta på sig. Först när vi har bilar som själva säkerställer att de aldrig råkar ut för några kollisioner kanske bältet inte längre behövs. Men dit är det långt ännu, även om det forskas kring sådana lösningar också, säger Lennart Johansson.
Utvecklingen av bälten sker längs två parallella spår: det ena är att göra bältet och det system det ingår i så säkert som möjligt, det andra att på olika sätt underlätta för de åkande att ta på sig bältet.
Fyrpunktsbältet tänkbart också i personbilar
Fyrpunktsbältet har diskuterats som ett möjligt alternativ, både hos Volvo andra tillverkare, och flera lösningar har presenterats. Men ännu finns ingen bra teknisk lösning som balanserar hela kravbilden.
Fyrpunktsbältet har uppenbara fördelar. Det håller till exempel kvar en åkande mer effektivt om bilen skulle volta (en anledning till att rallyförare använder bälten med fyra punkter eller fler). Det minskar också den lilla risk som finns att den åkande glider ur trepunktsbältet.
Men fyrpunktsbältet har också nackdelar. Helst behöver det konstrueras så att det löper som ett kryss (X) över kroppen. Det är över bröstkorgen människan är som starkast och klarar av att absorbera krafter bäst. Utmaningen blir då hur man effektivt fäster den ena övre punkten i bilen där det saknas en naturlig fästpunkt i karossen.
En annan utmaning har med användandet att göra: människor har under 50 år vant sig vid trepunktsbältet. Hur skulle en ny lösning tas emot? Är en eventuellt bättre fastspänning i stolen tillräckligt mycket värd om användandet samtidigt sjunker? Detta är frågor som övervägs av Volvo Personvagnar - som inte alls utesluter framtida bilar med fyrpunktsbälten.
Motorbälten som reagerar på potentiell fara
Motorbältet är en spännande ny teknik som sträcker upp bältet och placerar föraren i rätt position vid potentiellt farliga situationer. Det kan handla om att bilen märker att föraren börjar köra mer krävande med stora rattutslag. Då kan det vara en fördel att få stöd av bältet. Det kan också vara så att bältet får en signal från bilens kollisionsvarnare att ett hinder närmar sig. Eller att bilen upptäcker att föraren börjar bli trött eller ouppmärksam.
Bältet kan då signalera fara och göra föraren vaksam på situationen genom att rycka till och positionera denne. En fördel med detta system är att det kan aktiveras obegränsat antal gånger utan att förbrukas, till skillnad från till exempel de pyrotekniska bältesförsträckarna.
Bälten som är lättare att ta på sig
Fortfarande låter alltför många bilförare i världen bli att ta på sig bältet. Lösningar som gör användandet mer självklart och naturligt diskuteras därför flitigt.
Ett alternativ kan vara bälteslås som reser sig upp från sin plats mellan stolarna när en åkande sätter sig i sätet. Detta gör det lättare, särskilt i baksätet, att hitta låset och sätta fast bältet. Ytterligare idéer är att visa den åkande hur man tar på sig bältet med hjälp av stroboskopljus, eller genom att sy in en ljusslinga i bältet som gör det lättare att hitta i mörkret.
Det har utförts prov med helautomatiska lösningar där bältet placerar sig över den åkande och sedan fästs. Utmaningarna med sådana lösningar är inte i första hand tekniska utan rör logiken kring hur de skall användas.
När exakt skall bältet till exempel sättas på? När den åkande satt sig i stolen (hon kanske inte skall köra iväg just då). När hon stänger dörren? Vrider på tändningen? Och vad händer om någon av de åkande precis satt sig och håller en ömtålig bukett eller en stor glass i händerna? Spännande utmaningar som utvecklarna har kvar att lösa.
Förändringar i bältesbandet
Volvo och övriga bilmärken använder idag bältesband som kommer från ett fåtal tillverkare. Variationer kan finnas i bältenas töjning, men konstruktionen och bredden på bältet är densamma. Man skulle kunna tro att ett bredare bälte skyddar bättre. Men eftersom kraften tenderar att samlas i mitten på bältet, ger den extra bredden endast marginell nytta. Det är också mer bekvämt, särskilt för kvinnor, att placera ett smalare bälte diagonalt mellan brösten.
Att göra bältet uppblåsbart och ge det en slags inbyggd kraftbegränsare är en annan lösning som testats i blygsam skala hos vissa tillverkare.
Att låta nya tekniska lösningar samverka med bältet kan också öka dess effektivitet. Volvo Personvagnar lanserade i samband Volvo XC60 funktionen Pre-Prepared Restraints (PRS). PRS använder sig av samma lasersensor som den kollisionsundvikande funktionen City Safety. Lasersensorn samverkar med krockkuddar och kraftbegränsare så att dessa effektivare kan regleras efter hur allvarlig kollisionen är.
Volvo Personvagnars arbete för bästa åkandeskydd
Med utgångspunkt i en relativt enkel men mycket effektiv mekanisk konstruktion, trepunktsbältet, har Volvo Personvagnar alltså utvecklat ett högteknologiskt säkerhetssystem som ger bästa möjliga skydd för de åkande. Exemplen i listan nedan visar hur resan har sett ut - hittills - från den banbrytande innovationen 1959 och framåt:
1959 Trepunkts säkerhetsbälte fram - en Volvoinnovation
1967 Säkerhetsbälten standard bak
1969 Trepunkts rullbälten fram
1971 Bältespåminnare fram
1972 Trepunkts säkerhetsbälten bak
1986 Trepunkts säkerhetsbälten för mittplatsen bak
1987 Mekanisk bältesförsträckare
1991 Automatisk höjdjustering för säkerhetsbälten fram
1992 Pyrotekniska bältesförsträckare fram
1993 Trepunkts rullbälte för samtliga platser
1996 Kraftbegränsande bälten fram
1999 Pyrotekniska bältesförsträckare för samtliga platser
1999 Kraftbegränsande höftbälte fram
2003 Bältespåminnare samtliga platser
2003 Pyroteknisk försträckning av höftbälte fram
2003 Adaptiv kraftbegränsare fram
2007 2-nivås kraftbegränsare för respektive barn och vuxna bak
2008 Adaptiv kraftbegränsare för lågvåldskrock (City Safety) fram
Beskrivningar och fakta i detta pressmaterial gäller Volvo Personvagnars internationella modellprogram.
Vissa detaljer kan vara tillval. Bilarnas specifikationer kan variera från land till land och kan ändras utan förvarning.
