Pressmeddelanden

1970

 

 

110% Volvo

 

UNDER 1970- OCH 1980-TALET BLEV VOLVOS 240-SERIE OCH 300-SERIE DE NYA STORSÄLJARNA. DEN SENARE UTVECKLAD OCH TILLVERKAD I HOLLAND.

 

1970
Efter fjorton års tillverkning och 667 323 exemplar upphörde produktionen av Volvo Amazon i samband med sommarsemestern. Volvo Amazon var ett exempel på Volvos filosofi att tillverka pålitliga, utvecklingsbara bilmodeller, som kan produceras under en lång följd av år och därmed bära dyrbara utvecklingssatsningar på säkerhet och kvalitet. Förändringarna på Volvo 140-serien var små under 1970 - grillen fick nytt utseende med ett diagonalt band. Volvo passerade under året 2 miljoner tillverkade personbilar.

 

1971
Frisk vind i seglen. Försäljningen ökade för 20:e året i rad och totalt tillverkades 214 000 bilar. I Norden blev Volvo största bilmärke och i Storbritannien steg försäljningen med nära 50%!
Den starkaste standardbil Volvo dittills tillverkat presenterades, Volvo 164 E. Motorn hade elektronisk bränsleinsprutning och gav 175 hk. 1971 intro-ducerades även den nya versionen av 1800. Den utdragna fastbackprofilen underströk bilens sportiga egenskaper och gav ett stort bagageutrymme. Modellnamnet blev 1800 ES.
Pehr G Gyllenhammar efterträdde Gunnar Engellau som koncernens VD. De anställda fick representanter i företagets styrelse.

 

I BÖRJAN AV 1970-TALET AVSATTE VOLVO 4-5% AV OMSÄTTNINGEN TILL PRODUKTUTVECKLING. UNDER 1970-TALET FÖRDUBBLADES DEN SATSNINGEN OCH ANTALET TEKNIKER ÖKADE TILL ÖVER 2 000. DET VAR EN DJÄRV SATSNING SOM OCKSÅ GAV RESULTAT - I VOLVOS 200-SERIE OCH VOLVO 700-SERIEN, SOM PRESENTERADES 1982. I VOLVOS TEKNISKA CENTRUM (VTC) ÖPPNADES NYA MÖJLIGHETER FÖR TEKNIKERNA TILL EXPERIMENT OCH UTPROVNING. VTC VAR DEN STÖRSTA EKONOMISKA SATSNINGEN DITTILLS I VOLVOS HISTORIA PÅ ETT ENDA TEKNISKT PROJEKT. VTC INRYMMER EN RAD LABORA-TORIER FÖR BL A MOTORUTVECKLING, LJUD- OCH KLIMATFRÅGOR, MATERIALUTPROVNING, BILSÄKERHET MM. VTC INVIGDES 1972. |

 

1972
"Vi behöver komplettera med en mindre bil" var ett återkommande önskemål från Volvos återförsäljare. Det var ett huvudskäl när Volvo köpte 33% av aktierna i personbilsdelen av holländska DAF. Ett annat skäl var att Volvo ville skaffa sig ett starkt fotfäste inom EG, Europeiska Gemenskapen.
1972 presenterade Volvo en säkerhetsbil - VESC - Volvo Experimental Safety Car. En experimentbil, men också en bil som pekade framåt. VESC var ett rullande laboratorium där man kunde pröva olika säkerhetsfrämjande komponenter, bl a låsningsfria bromsar, airbag, teleskopstötfångare. Många av erfarenheterna från VESC-projektet överfördes senare till 240/260-serierna. Under 1972 invigdes VTC, Volvo Personvagnars Tekniska Centrum.

 

1973
Volvos tillverkning gick på högsta varv, när den första oljekrisen närmade sig. Produktionen var den högsta i företagets historia. USA blev Volvos största marknad före Sverige. Få kunde ana att en internationell lågkonjunktur stod för dörren.
På årets modeller blev stötfångarna större och placerades högre upp för att bla uppfylla de amerikanska normerna. De stora förändringarna skedde dock inne i bilarna. Instrumentpanelen fick ny design. De viktigaste instrumenttavlorna grupperades framför föraren. På den förminskade ratten fanns en rektangulär säkerhetskudde.

 

1974
En ny generation Volvo-bilar presenterades, Volvo 240 med sex olika modeller och Volvo 260 med två modeller.
Vagnarna fick ett nytt framparti inspirerat av experimentsäkerhetsbilen VESC. Instrumentbrädan förändrades. 240-serien fick en ny B21-motor med överliggande kamaxel. Även 260-serien fick ny motor, en V6-motor. Den nya sk B27-motorn, var det första resultatet av Volvos samarbete med Renault och Peugeot för utveckling av personvagnsmotorer. Samarbetet hade inletts 1971.
Genom introduktionen av 240/260-serierna intog Volvo en tätposition bland världens biltillverkare på säkerhetssidan.
Den 8 februari var Volvos personbils-fabrik i Kalmar klar. Fabriken var okonventionellt uppbyggd och såg ovanifrån ut som en stjärna. Anläggningen blev mycket uppmärksammad för sin produktionsuppläggning med bl a självgående vagnar som transporterade karosserna och för sin arbetsorganisation med små arbetslag.

 

1975
Under 1975 presenterades två nyheter - Volvo 265 och Volvo 66. Volvo 265 var en exklusiv herrgårdsvagn med 6-cylindrig motor och behaglig komfort.
Genom Volvo 66 gick Volvo in i småbilssegmentet. Volvo 66, som var en vidareutveckling av den tidigare DAF 66 var en trevlig stadsbil, utrustad med en steglös automatisk transmission. Den tillverkades i Holland av DAF, som under året bytte namn till Volvo Car B.V.
Motormännens Riksförbund i Sverige tilldelade Volvo guldmedalj för säkerhet bl a för varselljus och huvudbromscylinder med stegkolv.

 

1976
Det amerikanska trafiksäkerhetsverket (NHTSA) köpte ett antal Volvo 240, som användes för att fastställa säkerhetsnormer mot vilka samtliga nya bilar på den amerikanska marknaden testades.
Premiär för Volvo 343 från Holland, en helt nyutvecklad vagn av Volvo Car B.V. Med Volvo 343 tog Volvo upp kampen på den tuffa, men växande marknaden för medelstora bilar. Den första modellen var utrustad med en 1,4 liters motor och steglös transmission. Trots kompakta yttermått hade den gott om utrymme invändigt. Den stora bakluckan och de fällbara sätena gjorde att utrymmet kunde utnyttjas effektivt för både passagerare och last.
I Sverige införde Volvo en ny typ av service-garanti - VSG - som skyddade kunderna mot oväntade kostnader vid service och reparationer under bilens tre första år.
En världsnyhet introducerades av Volvo i Kalifornien, USA - trevägskatalysator med Lambdasond. Den minskade utsläppen av skadliga avgaser med i genomsnitt 90%.

 

1977
Volvo fyllde 50 år och celebrerade jubileet med en specialmodell i 240-serien. Vagnen var lackerad i silvermetallic med speciella dekorlister i svart och guld. Under året presenterades även Volvo 262 Coupé. En mycket exklusiv modell, som monterades av den italienske karosseri-skräddaren Bertone. Stolarna var i skinn och vagnen utrustades med luftkonditionering, elmanövrerade fönster, backspeglar och radioantenn. Motorn var densamma som i övriga 260-modeller, en 140 hk B27-motor med sex cylindrar i V-form.
Årets mest omdiskuterade affär i Sverige blev förslaget till samgående mellan Volvo och Saab-Scania. Förslaget föll dock, då idén inte fick gehör i Saab-Scanias ledning.

 

1978
Redan i början av 1970-talet hade personbilsverksamheten inom Volvo fått ökad självständighet. Nu togs ytterligare ett steg genom att Volvo Personvagnar ombildades till ett dotter-bolag, Volvo Personvagnar AB, med Håkan Frisinger som chef.
Personbilsförsäljningen nådde för första gången över 10 miljarder kronor och svarade för ca 54% av Volvokoncernens sammanlagda omsättning.
Inför modellåret 1979 gjordes en del exteriörförbättringar, modellvarianter och ytterligare förbättrade vägegenskaper för Volvo 240 och 260. På 343-modellerna introducerades en modell med manuell växellåda. Men den riktigt stora nyheten var den 6-cylindriga personvagnsdieseln (från VW), som Volvo började marknads-föra under 1979.
Volvoledningen presenterade 1978 ett förslag till ett genomgripande samarbetsavtal med Norge. Sedan en majoritet av Volvos aktieägare sagt nej till ett eventuellt avtal beslöt Volvo-ledningen att inte söka fullfölja affären.

 

1979
Under året ökade Volvo produktionen med närmare 25% och över 310 000 bilar såldes, däribland den 4 miljonte bilen. Franska Renault och Volvo träffade ett avtal om industriellt samarbete, forskning och produktutveckling. Under några år gick också Renault in som minoritetsägare i Volvo Personvagnar AB.
1980 års bilmodeller presenterades i augusti och togs väl emot på marknaden. Nya 240-modeller för året var, förutom den 6-cylindriga dieseln, även en GLT-modell med en 4-cylindrig motor på 140 hk. I 340-serien presenterades en femdörrars kombicoupé - Volvo 345 med 70 hk motor.
Efter ett problemfyllt årtionde hade Volvo dragit upp riktlinjerna för ett offensivt produktutvecklingsprogram riktat mot 1980-talet.

Sökord:
Produktnyheter
Beskrivningar och fakta i detta pressmaterial avser Volvo Car Sverige AB:s nationella modellurval. Den utrustning som anges kan vara extrautrustning. Fordonsspecifikationerna kan skilja sig åt mellan olika länder och kan ändras utan föregående varning.