Starkare, snabbare, säkrare
MED EN "VASS" TURBO SOM SPJUTSPETS FORTSATTE FÖRSÄLJNINGSFRAMGÅNGARNA BÅDE FÖR VOLVO 240-SERIEN OCH 300-SERIEN.
1980
Första turbon från Volvo Personvagnar AB! Volvo 240 Turbo med en B21 ET-motor på 155 hk blev en verklig prestandamodell med köregenskaper i sportvagnsklass.
För övrigt ändrades samtliga bensinmotorer under året för att uppnå minskad bensinförbrukning och högre effekt.
I 340-serien introducerades som alternativ en tvåliters motor, B19A, med en effekt på 95 hk.
Under året visade man också upp en ny experimentvagn, VCC, Volvo Concept Car. Bilen byggdes för att testa nya bil-idéer och tekniska lösningar på energi- och miljöområdena. Den utrustades bl a med bildskärmar istället för den tradi-tionella instrumentbrädan.
Bilindustrin i stort hade ett motigt år. Efterfrågan på nya personbilar i väst-världen inkl Japan minskade under året med ca 2,4 miljoner bilar till knappt 30 miljoner. På den minskade totalmarknaden försvarade Volvo sin andel. Vissa marknader visade till och med ökningar som USA, Storbritannien och Italien.
1981
Den 25 februari 1981 rullade den miljonte Volvon till Nordamerika av bandet vid fabriken i Göteborg. Jubileumsbilen var en silverfärgad 240 herrgårdsvagn. Volvo var nu den största Europaexpor-tören till USA.
Den stora nyheten under 1981 var att 340-serien fick en ny och längre front med en integrerad spoiler.
Grillen förändrades och strålkastarna fick större reflektorer. Genom den nya fronten överensstämde 340-modellen nu mer med Volvos större vagnar i utseendet.
Under året ökade holländska staten sitt aktieinnehav till 70% i Volvo Car B.V., Volvos andel minskade till 30%.
1982
Den 2 februari 1982 lyfte Volvo täckelset från sin nya personvagn, Volvo 760. Vid samtidiga presskonferenser runt om i Europa visades den nya exklusiva bilen upp. Det var en bil som låg rätt i tiden - i formgivning, kvalitet och säkerhetsmässigt. Bilen introducerades med två olika motorer - dels Volvos 6-cylindriga bensinmotor B28E, dels en ny turboladdad 6-cylindrig dieselmotor TD24. Med TD24 accelererade Volvo 760 GLE från 0 till 100 km/h på 13 sekunder, vilket gjorde den till en av världens snabbaste personbilsdieslar. Den holländska 300-serien visade också en del nyheter i inredning och instrumentpanel, men den stora nyheten var 360 GLT utrustad med den välkända 2-litersmotorn B19E, som också försågs med datorstyrd insprutnings-teknik.
I oktober hade Olofströmsverken levererat pressade plåtdetaljer till 5 miljoner karosser för Volvo. Den övervägande delen var personbilskarosser, men Olofströms-verken hade också sedan Volvos start 1927 levererat karossdetaljer för lastvagnar, bussar och andra specialfordon.
1983
Att Volvo låg rätt med sina tre modellserier märktes 1983. Trots att bilmarknaden i stort gick tillbaka ökade Volvo på praktiskt taget alla marknader. På ett år ökade produktionen med 54 000 bilar till nya rekordnivån 372 400 bilar.
Nu fanns 760 GLE också med en ny turbomotor på 2,3 liter.
240-serien kompletterades med en herrgårdsvagn med turbomotor som gav samma fartresurser, körglädje och komfort som sedanmodellen.
Även Volvo 300-serien fick en sedanmodell med bättre aerodynamisk form. Prestandamodellen i 300-serien, 360 GLT, fick en ny kraftfull motor med en acceleration från 0 till 100 km/tim på 10,5 sek.
Volvo visade upp ett framtidsprojekt - LCP 2000 (Light Component Project). De fyra ex-perimentbilarna väckte internationellt intresse genom materialval, design och låg bränsle- förbrukning.
1984
Dags för nästa stora nyhet i 700-serien, Volvo 740. De två första modellerna, GLE respektive Turbo, gav ytterligare styrka åt Volvo-programmet.
Volvo 740 utrustades med nya lågfriktionsmotorer. Volvo 740 GLE fick en fyrcylindrig 2,3-litersmotor med brytarlöst tändsystem. Volvo 740 Turbo fick en mycket vass 2,3-litersmotor på 182 hk DIN - turboladdad och försedd med laddluftkylare. Dessutom presenterades Volvo 740 i en dieselversion med 6-cylindrig 2,4-litersmotor.
Volvo Personvagnars styrka och vilje-inriktning markerades ytterligare genom ett omfattande investeringsprogram på 20 miljarder kronor för resten av 1980-talet.
Vid årsskiftet 1983/84 fick Volvo Personvagnar AB ny verkställande direktör. Roger Holtback efterträdde Håkan Frisinger, som övergick till att bli VD för AB Volvo.
1985
Ett år fyllt av spännande bilnyheter. På den internationella bilsalongen i Genève presenterades Volvo 780 - en ny exklusiv tvådörrars vagn i toppen av modellprogrammet - återigen utvecklad i samarbete med Carrozzeria Bertone i Turin, Italien.
Holländska Volvo Car B.V. presenterade Volvo 480 ES, en fyrsitsig vagn med sportiga linjer och Volvos första bil med framhjulsdrift.
En ny generation herrgårdsvagnar, Volvo 760/740 Herrgårdsvagn, introducerades. Volvo kunde nu erbjuda herrgårdsvagnar till samtliga sedanmodeller, dvs från Volvo 240 GL Herrgårdsvagn till exklusiva Volvo 760 GLE Herrgårdsvagn. Både försäljning och produktion fortsatte att öka för sjätte året i rad till närmare 400 000 bilar.
Under året startade Volvo projekteringen av en ny bilfabrik i Uddevalla, ca åtta mil nordväst om Volvos anläggningar i Göteborg. Volvos Europa-fabrik i Gent, Belgien, firade 20-årsjubileum.
1986
I flera europeiska länder introducerades motorer med katalytisk avgasrening och Lambdasond. Bland övriga motornyheter kan nämnas en förbättrad V6-motor - B280 - och stora förändringar på B230K. Ett mikrodatorstyrt tändsystem gav bättre prestanda och lägre bränsleförbrukning.
Stora framgångar för Volvo! Med råge passerade Volvo 100 000-strecket:
117 000 herrgårdsvagnar tillverkades 1986. Sedan 1980 hade Volvos tillverkning av herrgårdsvagnar mer än fördubblats och Volvo var nu den helt dominerande tillverkaren av herrgårdsvagnar i sin storleksklass.
Volvo introducerade en serie säkerhetstillbehör för barn i bil - bl a en bakåtvänd barnstol för barn upp till fyra år. Volvo Traffic Safety Award - Volvos trafiksäkerhetspris på 500 000 kronor - utdelades för första gången.
Under året tog Volvo Personvagnar i bruk en avancerad vindtunnel, där prov i vindhastigheter upp till 200 km/h kan simuleras.
1987
En ny upplaga av Volvo 760. På utsidan märktes främst frontpartiets mjukare linjer. Köregenskaperna förbättrades ytterligare tack vare den delade bakaxeln "Volvo Multilink".
En mikroprocesstyrd klimatanläggning kallad ECC (Electronic Climate Control) introducerades också. Dessutom blev sollucka, automatisk nivåreglering, elektriska fönsterhissar, elmanövrerade backspeglar och centrallås standard på 760-modellen. Tillverkningen av Volvo 760 koncentrerades till Kalmarverken.
Även Volvo 780 försågs med den nya bakaxeln och klimatanläggningen. Både Volvo 740 och Volvo 480 utrustades med låsningsfria bromsar (ABS) som tillval. Volvo 480 fick katalytisk avgasrening och introducerades dessutom i en turboversion. Också Volvo 340/360 erbjöds nu med katalytisk avgasrening. Volvo 360 dess-utom med servostyrning och luftkondi- tionering.
1988
Volvo 440 - en stor nyhet i mellanklassen, utvecklad av Volvo Car B.V. I Holland. Inte minst väghållningen och säkerheten fick lovord i motorpressen, liksom bilens goda innerutrymmen.
Vid Genèvesalongen visades en "vass" nyhet upp - Volvo 740 GLT med en 16-ventilsmotor på 159 hk med katalytisk avgasrening och dubbla balansaxlar.
En treveckors strejk i Sverige gjorde att produktionen för första gången under 1980-talet minskade och hamnade strax över 400 000 bilar totalt.
I Uddevalla stod den nya monterings-fabriken klar. Stora ombyggnadsarbeten påbörjades vid Torslandaverken. Spaden sattes i jorden för ett nytt måleri.
1989
Under året lanserades en rad produkt-nyheter. Volvo 740-serien genomgick en ansiktslyftning som resulterade i två olika fronter, en variant för GL/GLE och en för GLT/Turbo.
En ny generation turbo-motorer presenterades med ett kompaktare och mindre utrymmeskrävande samt effektivare och mer servicevänligt turboaggregat. För en handfull marknader, däribland Italien, introducerades också Volvos effektstarkaste motor hittills, B204GT, en tvåliters turboversion av 16-ventilsmotorn på 200 hk.
Under senhösten visades en nyhet i Volvo 400-serien, Volvo 460. Det var en sedanversion av Volvo 440 med vissa smärre exteriörskillnader men med samma motor och chassi.
ESV-konferensen (Experimental Safety Vehicle) avhölls för första gången i Göteborg och Volvos bidrag, bl a sidokollisionsskydd och integrerad barnstol i baksäte, rönte stor uppmärksamhet. Volvo Personvagnars säkerhetsarbete belönades under året vid två tillfällen. Mannen bakom trepunktsbältet, Nils Bohlin, valdes in i amerikanska "Safety and Health Hall of Fame" och den mekaniska bältesförsträckaren erhöll den brittiska "Prince Michael Road Safety Award".
